Sjukstuga!

Två tredjedelar av Junos liv har bestått av sjukdomar och förkylningar. Lyssnar man efter henne på nätterna och INTE hör snor bubblandes i hennes näsa så går vi och känner på henne - om hon är levande och andas överhuvudtaget.
Så vi är egentligen vana vid att hon är sjuk.
Men sedan början av september så har det varit extremt. Helt sjukligt extremt.
Vi vet att det beror på förskolan och dess bakterier - där hon började i mitten av augusti.. men ändå?
På bröllopet var hon ju dunderförkyld. Hon orkade inte med mycket den dagen - vilket kanske var bra, för hon slocknade som en stock i vagnen trots festligheterna runt om. När vi åkte till Turkiet ett par veckor senare hade hon plöjt igenom en penicillinkur för öroninflammation och hon var dunderförkyld - fortfarande, eller igen. Hon hade så mycket slem i halsen så hon spydde påväg till flygplatsen. Väl i Turkiet så var hon ju kryare - av havsvattnet och all sol. Gött det!
Sen jag började skolan den 25 augusti så har jag la inte gått en hel vecka utan att vabba, eller varit hemma själv (p.g.a. dödliga barnbaciller).
Sen har febern kommit och gått i höst - tänder har spruckit upp, vissa gånger p.g.a. att Juno har haft förkylning.
I slutet på november skulle vi ha haft "dubbeldejt" med Sofia och Tomas, på Koppargrillen. Yeah right. På förmiddagen gav jag ungen ett bad och efter det skrek hon som om någon nöp henne om och om igen i tre timmar. Vi ringde vårdcentralen, fick tid på en jourcentral kl 18:00. Bara ringa och avboka bordet.. och ungen hade öroninflammation - igen. Vi blev hemskickade, utan penicillin (doktorn rekommenderade detta p.g.a. att man lätt blir immun mot antibiotika), och skulle hoppas på att det gick över över helgen. Vilket det gjorde. Tills i förrgår.. då jag ringde in till bvc efter att Juno haft feber i fem dagar. Närmare 40 grader dom sista två. Kom in så kollar vi upp'et! sa sköterskan. Öroninflammation. Igen! Eller fortfarande..? Så vi fick med oss penicillin, hostmedicin och ett läkarintyg - för nån av oss var tvungna att vara hemma med henne medan hon fick medicin.

SÅ, så har våran höst sett ut. Vi får börja köra på det morsan och jag körde på för att hålla regnet borta, eller hästarnas skor på, när vi skulle ut och rida förr; vi ska ut och kratta! Ska man göra något tråkigt så bestämmer han där uppe sig för att allt ska vara prima - passa på att bli sjuka när det händer något roligt! Så kratta! Eller dammsuga! Kanske åka och sopsortera?
Så, Sofia och Tomas, vi får göra ett nytt försök att komma ut och käka nu den 20:de.. eller nej, just! Vi ska ju hjälpa någon som bor på sjunde våningen, utan hiss, att flytta! Så var det!