Pappa åkte till Finland imorse. Mamma berättade för mig hur synd hon tyckte om sig själv.. om hur tomt det var. Han är borta en vecka. Hon flinade menande mot mig; "Jag veeet!". Vi kände med varann idag, vi gick och tyckte synd om oss själva ute i stallet i solen, tillsammans med Sveriges alla myggor.
Sen kom mamma hit ikväll och käkade rester med mig. Skönt med sällskap efter mitt lilla breakdown i helgen. Och just nu längtar jag till efter den första september; då allt blir som vanligt men helt annorlunda.
Förövrigt; nu när jag publicerade inlägget såg jag; mitt HUNDRADE inlägg! Det ni!
Och nej, detta är inget tycksyndommiginlägg, för det finns dom som har det värre. Det kan jag garantera! Jag har haft en underbar dag med min mamma idag, och det tackar jag för!
Att vara ifrån varandra stärker bara er kärlek för varandra mer ;) Även fast det känns jobbigt att han är borta ett tag så är det viktigt med egen tid för sig själv. Jag kunde inte sova när Mattias åkte till London i vintras och var borta i ynka 3 dagar! Men jag kunde ändå inte sova utan att höra hans snarkningar! :)( Jag kan faktiskt sakna honom när han är på jobbet en hel dag och när jag är hemma )
SvaraRaderaDet känns myyyycket bättre idag. :) Inatt låg vi och pratade i telefon ett bra tag.. liksom. Det är lite spännande, på nåt vänster. Vi hann la inte ha något längre långdistansförhållande, eftersom han flyttade hit rätt fort. Men det känns ändå lite som i början; ligga och prata i telefonen i timmar. :)
RaderaJo, känner igen det där ;) Jag och Mattias pratade många timmar i telefon om kvällarna och en maaaaaassa sms om dagarna :) Det mest roliga som jag tycker det ät att jag & Mattias har bott ihop en vecka längre än vad vi har vart tillsammans ^^ Jag skulle "bara" sova över. Sen sov jag aldrig mer i min lägenhet och nu har det snart gått 2år! Jag ska försöka pallra mig upp någon gång under semestern och hälsa på er däruppe. Saknar er allt! ;)
Radera