Kom ut till tvättstugan, lägenhet nummer aderton hade tvättat innan mig. Jag knölade in tvätten i vardera två maskiner och öppnade tvättmedelsfacken.. där hade dom lämnat finaste blåa geggan kvar, bara till mig! Snällt!
Surkärring som jag är svor jag tyst för mig själv; lämna tvättstugan som du själv vill hitta den.. my ass! Sen tänkte jag på hur jävla tjurig jag var, skärpning! Det var säkert karl'n i huset som hade tvättat.. för jag misstänker att Mathias inte heller hade haft en tanke på att skura ur tvättmedelsfacken. Känner jag mig stressad någon dag så kommer även jag förmodligen glömma något.. och dessutom; dom som tvättar efter oss är säkert irriterade på allt hundhår som förmodligen fastnar på deras - annars nytvättade - kläder. Även om jag kör maskinerna tomma en gång, efter att jag tvättat vår tvätt, så är det nog omöjligt att få dom helt hårfria!
Sen är det - om man tänker så - rätt skönt att typ hälften av alla våra grannar har egna hundar. Så vi är nog inte ensamma om att håra. :)
Men iallafall.. surkärringen försvann ganska snabbt och jag tog mig den tiden det tog att skölja ur tvättmedelsfacken (ca en minut). Sen kan jag erkänna att jag fnös lite åt lägenhet arton när jag gick förbi den (för den ligger ju vägg i vägg med oss).. men det är en annan historia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar