Sur

Nu kan jag faktiskt erkänna (inte speciellt villigt) att det är lite halvjobbigt att vara gravid. Jag har skrutit sådant över att jag inte haft några grövre krämpor, att jag har en oförskämt bra graviditet!
Egentligen har jag la fortfarande en bra graviditet, om det inte vore för dom jääääävla sura uppstötningarna! Fyfan! Inatt fick jag sitta upp och sova för att inte magsaften skulle rinna upp i munnen.. och det bränner som fan, så att det gör ont i både rygg och bröst.

Det är dock nästan pinsamt att gnälla över min krämpa. Sura uppstötningar, vad är det liksom..?
En kompis till mig hade det överjävligt med spyor varje dag, som exempel. Vissa måste gå med kryckor för sin foglossning, en del blir sängliggande. Vissa tappar massa hår, jag har fått tjockare och tappar knappt några hårstrån alls (jämfört med tidigare). Finnar har jag inte heller fått, inte mer än vanligt. Ischiasliknande smärta hade jag för ett tag sen, men bara i ett par veckor. Nästäppa och sendrag har jag också sluppit.

Man kan räkna upp en massa krämpor och problem.. men jag har fått sura uppstötningar.. och tycker så jääävla synd om mig själv så jag skulle kunna grina.
Men.. MEN! Imorgon går vi in i vecka trettiofem. Det betyder att det bara är sex veckor (?) kvar till ungen är beräknad att ploppa ut! (...) Och bara för att jag (som sagt) skrutit sådant, så lär jag få varenda jävla krämpa man kan få. Fr.o.m. imorgon. Bara för att.

Men nej.. det tror jag inte, faktiskt. Dessutom är det bara sex veckor kvar.. bara att stå ut!
Och vet ni vad..? Imorgon är det föräldragrupp igen och Mathias ska följa med! YAY! Ser fram emot det så mycket att jag går och funderar; vad sjuttsingen ska jag ha på mig, egentligen?

Japp, jag är störd..